Hur kan ökad myndighetssamverkan kring data stärka individens förutsättningar att välja rätt utbildning- och yrkesväg, samtidigt som privat och offentlig sektors behov av kompetens säkerställs? Det har ett regeringsuppdrag med åtta myndigheter handlat om.

Att använda data som en strategisk resurs är centralt för Sveriges globala konkurrenskraft. Men det kräver också en ökad förståelse för och förmåga att dela, använda och återanvända data. Mellan 2021 och 2023 har åtta myndigheter samverkat för att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Arbetet ska stärka förutsättningarna för en ökad datadelning och en långsiktig samverkan på dataområdet mellan myndigheter inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet.

SVID stöttar med systemisk design

SVID har stöttat myndigheterna i deras samverkan med hjälp av systemisk design och har bidragit med samtalsfacilitering, metodstöd för insamling av och visualisering av insikter, samt verktygstöd för digital samverkan.

– Det har varit ett otroligt lärorikt, utmanande och stimulerande uppdrag, med många behovsägare! Vi har anpassat arbetet efter resans gång, och har haft en unik möjlighet att få arbeta med så väl policy- och governancefrågor, som gruppdynamik och samtalskultur, och insiktsinsamling kopplat till behov för data. Vi har även jobbat med att utforska och enas kring best practise för hantering av data, säger Sol Vikström, projektledare som från SVIDs sida ledde projektet tillsammans med Pia McAleenan, tidigare chef för offentlig sektor och myndighetssamverkan på SVID.

I sin roll som oberoende part, har SVID kunnat fokusera på att balansera, nyansera och förtydliga olika perspektiv. Design innebär ett arbetssätt som är nudgande, frågande, lyssnande, transparent och visualiserande.

– Vi har samlat in insikter från medarbetare inom uppdraget och från aktörer i systemet i iterationer, och visualiserat hur olika data och byggstenar inom datainfrastrukturen hänger samman. En fördjupning har skett kring de områden som har upplevts som utmanande på olika sätt, säger Sol Vikström.

Skapat ökad förståelse och samsyn

I uppdraget har myndigheterna lagt ett stort fokus på att öka förståelsen och samsynen kring vad en sammanhållen datainfrastruktur innebär ur olika perspektiv, och vilket arbete som krävs för att långsiktigt utveckla och förvalta en sådan infrastruktur.

Genom att förädla och göra data om kompetensförsörjning och livslångt lärande enkla att hitta, använda och kombinera, ska förutsättningarna stärkas för myndigheter och andra aktörer att utveckla innovativa tjänster.

– Det handlar till exempel om att kunna validera tidigare arbetslivserfarenheter för att komma in i studier, att vägleda personer som vill byta yrkesinriktning och att matcha tillgänglig arbetskraft till de jobb som finns, säger Sol Vikström. Det handlar även om att utvecklare av digitala tjänster behöver veta vilken data som finns och på vilket sätt den får användas.

Illustration som visar hur processen för tjänste- och apputveckling för lärandetillfällen, kompetensbehov och vägledning och stöd ser ut.
Aktörer som erbjuder lärandetillfällen, vägledning och arbetsmöjligheter följer gemensamma överenskommelser för hantering och tillgängliggörande av data. Datamängderna förtecknas på Sveriges Nationella Dataportal. Dataportalen fungerar som ett bibliotek eller sökmotor som gör att data och API:er kan hittas av tjänsteutvecklare och andra intressenter. Utvecklarna använder data i olika appar/tjänster, som i sin tur hjälper individen att göra mer välinformerade utbildnings- och yrkesval.

En sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande är under ständig uppbyggnad och behöver förändras och anpassas i takt med samhällsutvecklingen. Detta ställer krav på engagemang och följsamhet, samarbete och systematisk kvalitetsledning utifrån ett systemperspektiv.
Arbetet har också belyst vikten av att utveckla ”förmågor”.

– För att effektivt uppnå syftet med en sammanhållen datainfrastruktur så har det krävts tre huvudsakliga saker av oss: främja tillgängligheten av data med hög kvalitet, skapa bättre förutsättningar för interoperabilitet – det vill säga att förbättra användbarheten och samanvändbarheten mellan olika typer av data till nytta för individer, arbetsgivare, omställningsorganisationer, myndigheter och andra intressenter – samt att lägga grunderna för att jobba på ett bra sätt tillsammans eller tvärsektoriellt, säger Martin Lagerström, Statistikmyndigheten SCBs representant i sekretariatet

Tillsammans har de åtta myndigheterna nu tagit ett stort steg framåt och utvecklat förutsättningar för att alla aktörer i systemet ska samarbeta på ett bättre sätt i praktiken, det vill säga mot syftet och målen enligt EU:s och Sveriges datastrategier.

– Det handlar om att leda, styra och förvalta samarbetet mellan alla aktörer i detta system när det gäller data och interoperabilitet avseende kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här erbjuder designtänkande bra arbetssätt, metoder och verktyg för att till exempel kartlägga och omhänderta intressenternas olika behov och perspektiv, säger Martin Lagerström.

Exempel på aktörer som har involverats under uppdraget är bland annat aktörer som erbjuder kurser och utbildningar, och aktörer som arbetar med omställning, rekrytering och planering. Dialogmötena har fokuserat på att skapa relationer och rutiner för att fånga in och hantera behov och krav som genereras i gränssnittet mellan myndigheter och övriga aktörer inom domänen kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Vad händer framåt?

Stor tonvikt har lagts på att samla in och dra lärdomar av de insikter som identifierats inom deluppdragen och uppdragets sekretariats olika samverkansinitiativ. För att ta del av myndigheternas kommande formering och fortsatta arbete, läs mer på Sveriges dataportals webbplats och sidan ”Kompetensförsörjning och livslångt lärande”.

Om regeringsuppdraget

Regeringsuppdraget om en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande pågick mellan 2021 och 2023. De åtta myndigheter som samverkade i regeringsuppdraget är Arbetsförmedlingen, Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, Myndigheten för digital förvaltning och Verket för innovationssystem. SVID har bidragit med samtalsfacilitering, metodstöd för insamling av och visualisering av insikter, och verktygstöd.

Om systemisk design

Systemisk design är en effektiv metod för att hantera utmaningar i samhället genom att se på dem från olika håll och samla aktörer över organisationsgränser. Med systemisk design kan vi hitta samband, kopplingar och beroenden mellan olika delar av ett system.

Det handlar inte bara om att lösa specifika utmaningar, utan också om att förstå och förändra de underliggande strukturer som orsakar dem. Genom att involvera olika intressenter och skapa en plattform för samarbete kan systemisk design hjälpa oss att förstå själva utmaningen, och att tillsammans ta fram nya smarta lösningar.

Kontakt

Publicerad 02 maj 2024

Uppdaterad 03 maj 2024

Fler nyheter om systemisk design