Det finns många ord som har med design att göra. Här förklarar vi ord som ofta kommer upp i samband med design.

A

Artefakt

Artefakt kommer från latinets ord för konstgjord. Föremål skapade av människohand.

B

Brukskonst

Brukskonst är formgivna nyttoföremål, främst inom områdena hemslöjd, hantverk, konsthantverk, konstindustri eller industriell design, som upphovsrättsligt kan skyddas under gruppen konstnärliga verk.
Bruksmönsterskydd finns i de flesta EU-länder, dock ännu inte i Sverige.

C

Cirkulär design

Cirkulär design är ett verktyg för att ställa om till mer hållbara och långsiktigt lönsamma affärsmodeller, det vill säga design utformad efter en cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi är inspirerad av naturens kretslopp. Strävan är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkter så att de är lätta att återvinna. (Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Cirkul%C3%A4r_ekonomi)

Produkter designas för optimerad livslängd och uppgraderbarhet, och ingår i en affärsmodell som främjar delning och service istället för konsumtion.

D

Design

Det finns många definitioner av vad design är.
Det här är SVIDs definition: Design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer.

Design av tjänster / Service design / Tjänstedesign

Arbetet med att utveckla en tjänst med hjälp av design. Målet är att lösningen ska spegla tjänstens syfte, funktion och profil och därmed vara attraktiv för användare i målgruppen.

Design av varor / fysiska produkter

Se formgivning, produktformgivning, industridesign.

Design copyright

Upphovsrätt, när det gäller brukskonst och tryckta produkter/verk.

Design för Alla

Design för Alla är en vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för Alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten för en designer eller arkitekt i designprocessen är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel funktionshindrade.

Designforskning

Forskning som bedrivs på universitet och högskola om design. Forskningen drivs främst på ekonomiska och tekniska institutioner och designinstitutioner för att utveckla, beskriva och strukturera kunskap om design på akademisk nivå och att värdera designinsatser.

Design management

Design management är ledning, användning och integration av design, både som process och resultat, på olika nivåer i ett företag eller i en organisation. Design management påverkar på strategisk, taktisk och operativ nivå.

Designer

Person (-er) som utför professionell gestaltning i en designprocess av  budskap, varor, tjänster, processer eller miljöer. Designern deltar inte själv i produktionen av produkten.

Designavdelning

Avdelning hos ett varu/tjänste- producerande företag som levererar designkompetenser till andra funktioner inom företaget. På en designavdelning kan även ingå andra kompetenser än designer för att komplettera eller förstärka designerns insats.

Designföretag

Fristående företag eller nätverk med gemensamt varumärke, som levererar designkompetenser till ett varu- eller tjänsteproducerande företag. I ett designföretag kan även ingå andra kompetenser än designer för att komplettera eller förstärka designerns insats.

Designingenjör

Ingenjör på kandidat- eller mastersnivå med specialistkunskaper inom designområdet som ofta gör yrkespersonen lämplig att samarbeta med designer eller upphandla designtjänster.

Designprocessen

Designprocessen är en arbetsmetod som en designer använder sig av i sitt arbete. Designprocessen varierar något mellan olika designdiscipliner.

Designprocessen karaktäriseras dels av användningen av specifika visuella metoder, dels av specifika sätt att förhålla sig till de produkter eller tjänster som processen resulterar i. Den ska förhålla sig till uppdragsgivares mål och vision men även estetiska och funktionella upplevelser hos användare.

Design thinking / Designtänkande

Ett kreativt förhållningssätt och en metod för att lösa komplexa problem. Denna metod är speciellt lämplig för att ifrågasätta konventionella sätt att tänka och se nya möjligheter i strategiska sammanhang. Designer utgår ifrån ett användarperspektiv och experimenterar sig fram till helt nya lösningar med hjälp av praktiska metoder och verktyg för visualisering som skisser och prototyper. Alternativa lösningar utvecklas samtidigt där man startar med ett mål istället för att lösa ett specifikt problem.

Designtrappan

Genom modellen Designtrappan kan ett företags designmognad grupperas utifrån synen på design i fyra olika nivåer. Ju högre upp på designtrappan, desto mer strategisk betydelse har design.

Designskydd

En produkts utseende kan skyddas med ett designskydd. Det ger dig ensamrätt på formgivningen. PRV (Patent- och registreringsverket) använder oftast ordet designskydd när man beskriver och informerar men i många fall används ordet mönsterskydd.

E

Ekologisk design/ekodesign

Ekologisk design, eller ekodesign, är ett tillvägagångssätt för att designa produkter och tjänster med särskild hänsyn till produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel. Det definierades som ”alla former av design som minimerar miljöförstörande effekter genom att integreras med levande processer.” (Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Ecological_design)

Ekologisk design/ekodesign hänger ihop med cirkulär design, där produkter designas för optimerad livslängd och uppgraderbarhet, och ingår i en affärsmodell som främjar delning och service istället för konsumtion.

Ensamrätt

Förfoga ensam över en produkt. Det innebär enligt immaterialrättsskyddet att man ensam har rätt till föremålets marknadsföring.

Estetik

Traditionellt sett läran om skönhet och konst, förnimmelsen och uppfattning av den fysiska gestaltningen.

F

Form

Rumslig gestalt eller figur, anordnad i två eller tre dimensioner. Inom konstvetenskapen syftar form på organisation av linjer, ytor och volymer. Att något tar form avser materialisering av t ex idé och tanke.

FORM

Designtidskriften. Titel på Föreningen Svensk Forms tidskrift.

Formgivning

Verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier.

Formskydd

Upphovsrätt till ett verk utgör ett formskydd, alltså utseendeskydd, dock inte ett idéskydd. Se även www.prv.se

G

Grafisk design

Formgivning av tvådimensionella verk, t ex logotyper, mönster och illustration.

H

Hemslöjd

Hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål, ursprungligen i hemmet för eget bruk eller för försäljning.

I

Illustration / Visualisering

Ett sätt att belysa eller visa information med hjälp av en grafisk lösning i form av en ritning, skiss, målning eller liknande. Kan utföras analogt såväl som digitalt.

Image

Omvärldens faktiska uppfattning om någon eller något, till exempel ett företag eller varumärke.

Immaterialrätt

Ett område av juridiken, som omfattar upphovsrätt, patenträtt och varumärkesrätt. Till skillnad från sakrätt som skyddar fysisk egendom.

Industridesign / Industriell design

Ett arbete som utförs på processer, budskap, varor, tjänster eller miljöer avsedda att tillverkas i serie med hänsyn till såväl estetiska som praktiska, miljömässiga, produktions- och marknadsföringsmässiga och ekonomiska kriterier.

Industridesignprocessen

Industridesignprocessen är grunden för de arbetsmetoder som SVID oftast arbetar med. Den särskiljer sig från andra kreativa processer genom att den innehåller moment av gestaltning och utgår tydligt från en brukare, kund. Arbetsprocessen har som syfte att lösa ett problem för målgruppen/brukaren/kunden.

Inredningsarkitektur / Inredningsdesign

Inredningsarkitektur är en gren av arkitektur som rör planering, utformning eller dekoration av rumsliga miljöer för att vara en säker och estetiskt tilltalande miljö för en användare av en byggnad.

Interaktionsdesign

Design inriktat på nytta och användbarhet av främst digitala produkterna, men även fysiska som ska passa in i sina sammanhang, vara lätta att använda och stödja människor i deras uppgifter. Interaktionsdesign ska även ses som en designdisciplin, närmast besläktad med industridesign eller grafisk design men med en stor del dataprogrammeringsmoment.

Till skillnad från traditionell grafisk design innefattar interaktionsdesign utformning av ett systems beteende och flöden och ett fokus på produkternas estetiska kvalitéer i kombination med användarnas upplevelser.

K

Koncept

Idéinnehåll eller plan, som innehåller till exempel en produkts eller en verksamhets särskilt utmärkande, gemensamma egenskaper. Koncept kan ses som ett samlingsuttryck för ett företags komplexa erbjudande som innehåller kombinationen av varor, tjänster, beteende.

Konsthantverk

Ett samlingsbegrepp för hantverksmässig framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål. Skiljer sig därigenom från måleri, grafik och skulptur.

Konstindustri

Industriell framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål, oftast med väsentlig medverkan av konstnärer under produktionen.

L

Logotyp(e)

Logotype kommer från grekiskans logos, ord och typos, avtryck, bild. Ord eller bild som är utformad som symbol för ett företag eller en vara.

M

Mode – Modedesign

Identitetsskapande och trendkänslig design inom främst konsumentvaruområdet.

Modell

En kopia, oftast i förminskad skala, av ett föremål. Kan också vara förebild/mönster i en hantverksmässig eller industriell produktion.

Mönster

Grafisk bild/dekor som återges på annat material som exempelvis textil, porslin, glas och plast. (I andra sammanhang kan det vara ett mönster för bland annat tillskärning av kläder.)

Mönsterskydd / Designskydd

Två ord för samma sak. Skydd av en produkts utseende. PRV (Patent- och registreringsverket) använder oftast ordet designskydd när man beskriver och informerar. Även i lagtexter används ordet designskydd.

N

Nollserie

En nollserie är en begränsad tillverkningsserie av en fysisk produkt som man kör för att kunna lansera och marknadsföra produkten i fråga innan man börjar med massproduktion.

Nyttoföremål

Föremål som är avsedda att användas (för dagligt bruk). = Bruksföremål.

P

Patent

Immaterialrättsligt skydd för uppfinningar. Läs mer om mönsterskydd under Skydda din design och på www.prv.se.

Pictogram

Grafiskt tecken i form av en figur eller bild, som ska symbolisera ett ord eller en fras.

Profil

Företagsprofil; ett önskad framtoning av ett företag på marknaden, som förmedlas genom dess visuella och kommunikativa uttryck.

Produkt

Konkret resultat av tillverkningsprocess, som kan vara kontrollerad eller spontan. Kan vara föremål, tjänst eller vara.

Produktformgivning

Se formgivning

Produktgrafik

Grafisk design speciellt anpassad för applicering på fysiska produkter

Prototyp

Ett första exemplar av en produkt, som tas fram som mall för en produktion. Kan också vara ett normalmått mot vilket man kontrollerar andra mått.

PRV

Patent- och registreringsverket, central myndighet för registrering av namn, idéer, design, mönster och verksamheter.

R

Rapport

Rapport i en bemärkelse upprepningsmönster, som återkommer i samma form, t ex tryck på textil.

Registrering

För att skydda t ex mönsterdesign krävs anmälan och registrering vid PRV.

Rättskydd

Brukskonst kan ha skydd mot otillåtet nyttjande och efterbildande, reglerat genom landets lagar och förordningar.

S

Semiotik

Läran om tecken och teckensystem. Hur man tolkar en produkts funktion och känsla genom form och symboler.

Symbol

Figur eller tecken med viss innebörd eller som ska ge uttryck för en företeelse.

Styling

Inom speciellt fordonsindustrin används globalt detta uttryck ofta synonymt med industridesign. I Sverige ibland översatt till formgivning av till exempel föremål eller inredning. Även förändring till en särskild stil, till exempel för fotograferingar av mode, mat etc.

T

Tjänstedesign

Se Design av tjänster / Service design.

U

Uppfinning

En uppfinning är en teknisk idé. Tekniska idéer, som kan tillgodogöras industriellt och är nya i förhållande till vad som blivit känt före dagen för registreringsansökan och tillika väsentligen skiljer sig från detta, skyddas enligt patentlagen.

Upphovsman

Den som skapat ett konstnärligt eller litterärt verk och därigenom har upphovsrätt till verket.

Upphovsrätt

Laglig ensamrätt att bestämma över användningen av ett verk eller alster. Upphovsrätten regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätten innebär att upphovsmannen kan få ekonomisk ersättning samt ska omnämnas i samband med användningen av verket.

V

Varumärke

Beskriver det samlade intrycket av ett företag eller en organisation. Denna helhet skapar det samlade värdet tillsammans med namn och symbol. I juridiska sammanhang ett registrerat och därigenom skyddat namn eller kännetecken på vara eller tjänst.

Verkshöjd

Juridisk term för ett litterärt eller konstnärligt verk som uppfyller de kvaliteter och egenskaper som gör den till ett verk enligt upphovsrättslagen. Om produkten har verks-höjd, är den således ett upphovsrättsligt skyddat verk.

W

Webbdesign

Design av digitala medier. I första hand för programvaror för dator och webbplatser för internetanvändning.