Genom att samverka kring outnyttjade resurser kan företag stärka både sin egen ekonomi och bli mer hållbara. Intresset för det som kallas industriella symbioser är stort bland jämtländska företag, visar en kartläggning utförd inom ramen för Response-projektet.

– Företagen är positiva till att samverka kring restflöden. Men studien visade också att det kan behövas någon aktiv mellanhand för att industriella symbioser ska bli av, säger Nina Lingesten som intervjuat många av företagen.

Industriell symbios ses som en av flera lösningar på de globala hållbarhetsutmaningarna och ett sätt att nå klimatmålen. Under våren 2023 lät SVID, Stiftelsen Svensk industridesign genomföra en enkät med ett 20-tal jämtländska företag för att kartlägga förutsättningarna för industriella symbioser i länet. Nina Lingesten studerar ekoentreprenör-programmet på Mittuniversitetet och gjorde delar av intervjuerna.

– Det som var slående var att flera företag först inte tänkte att de hade något avfall, men när vi gick närmare in på deras verksamhet upptäckte vi i stort sett alltid outnyttjade resurser, säger Nina Lingesten.

Det som var slående var att flera företag först inte tänkte att de hade något avfall.

Nina Lingesten

Bland de tillfrågade fanns både producerande företag och tjänsteföretag. Ett flertal uttryckte en vilja att arbeta mer med hållbarhet och skulle gärna dela med sig av outnyttjade resurser, men under vissa förutsättningar:

– Det måste vara enkelt. Företagen har fullt upp med sin dagliga verksamhet, så samverkan kring restflöden får inte ta tid eller resurser från annat. Med andra ord: det får inte kosta pengar men det är intressant om det kan gå plus/minus noll, säger Nina Lingesten.

Särskilda förutsättningar i glest län

Samverkan uppstår inte av sig självt, det krävs en viss innovationskraft som sträcker sig utanför företagets egna domäner. Några företag ligger långt fram, som Woolpower som hittat samverkanspartner för en stor del av sitt spillmaterial. För andra företag är det en utmaning att ha det helikopterperspektiv som krävs för att identifiera möjliga partner.

– Länets förutsättningar med små företag, mindre flöden och stora avstånd gör att vi behöver arbeta annorlunda med symbioser här än på nationell nivå och i tätbefolkade områden, säger Simon Oest, affärsutvecklare inom digitalisering och hållbarhet, som intervjuade företag inom skogs- och trävaruindustrin för kartläggningen.

Vägen framåt

En del av enkäten riktade in sig på vad företagen behövde för att komma igång. En hypotes var att det skulle behövas någon typ av digital plattform – en databas – där företagen matar in vad de har som restflöden. Studien visade dock att företagen inte var redo att dra nytta av en sådan – inte på egen hand och inte riktigt än.

– En slutsats från undersökningen är att vi kan behöva öka kunskapen kring symbios och hjälpa företagen att se möjligheter i nya lösningar. Och även om vi låter skapa en digital plattform så behövs någon form av medlare, en lokal eller regional koordinator som har kunskaper om material, hållbarhet och produktionsprocesser och som proaktivt kan koppla ihop företagen med varandra, säger Simon Oest.