Nyhet
Tre workshoppar senare: Förnyelselabbet och UNHCR:s arbete närmar sig slutfasen
En trygg zon för barn i väntan på beslut, ett barnahus där ensamkommande ungdomar har möjlighet att träffa flera olika aktörer samtidigt eller trepartssamtal mellan kommuner för en ökad samverkan.
Nu testas tre av de idéer som tagits fram under Child Protection Innovation Lab av olika deltagare. I december i år äger ett rundabordssamtal rum tillsammans med Justitiedepartementet där idéerna kommer att presenteras
I Child Protection Innovation Lab har Förnyelselabbet på SVID tillsammans med UNHCR Northern Europe arbetat vidare kring det initiala mottagandet och ensamkommande barns två första veckor i Sverige. Målsättningen för labbet har varit att tillsammans utforska och ta fram relevanta och möjliga idéer på hur mottagandet kan förbättras.
Under projektperioden har tre workshoppar och flera möten med barnen själva och aktörer i systemet ägt rum. Arbetet har lockat ett stort spektrum av såväl yrkesverksamma inom området som ensamkommande barn med olika migrationsstatus.
I december presenteras arbetet i ett rundabordssamtal tillsammans med Justitiedepartementet. Fram till dess kommer idéerna testas i verkliga miljöer av labbets deltagare.
– Att vi fick ihop aktörskedjan och att vi har haft i stort sett samma personer på plats på alla tre workshoppar är ett tecken på att man vill förändra situationen för barn idag, på riktigt, säger Matilda Legeby, projektledare, Förnyelselabbet, SVID.
Tre workshoppar – tre idéer
Den första workshoppen handlade om att skapa ett gemensamt nuläge att stå på genom att förstå problemen. För att illustrera hur många aktörer ensamkommande ungdomar möter under sin första tid i Sverige fick labbets deltagare ställa upp sig på en lång rad. Med hjälp av ett snöre synliggjordes den aktörskedja som en nyanländ person möter.
– Med tanke på hur många vi var i rummet och hur långt snöret var, är det inte helt obegripligt att ett barn under två års tid kan närvara vid uppåt 200 möten. Det synliggjorde också hur arbetet med ensamkommande ser ut idag och var glappen finns mellan aktörerna, säger Connie Tran Hedberg, projektledare från UNHCR.
Under dagen växte den gemensamma målbilden fram: Hur ser en holistisk och barnvänlig mottagande process ut?
Vid det andra tillfället träffades alla aktörer igen för att tillsammans ta fram olika lösningar för att möta problem och förbättra processen. Workshoppen bottnade i de tankar och åsikter som yrkesverksamma och ungdomar hade vid första tillfället. Efter en analys formulerades fyra frågor:
- Hur kan vi ge barnet en initial förståelse för mottagandeprocessen?
- Hur kan vi se till att barnen får stöd innan de första viktiga mötena?
- Hur kan vi se till att barnet landar tryggt under de första dygnen?
- Hur kan vi i det initiala mottagandet motverka att barn hamnar i ett skuggsamhälle?
Med utgångspunkt i problemformuleringen skapades flera olika idéer. Till de olika aktörernas hjälp fanns även experter i form av ensamkommande ungdomar på plats. Till sist valdes fyra idéer som ansågs mest lämpliga att arbeta vidare med. Tre av idéerna testas i verksamheter. Den fjärde, holistiska processen, blir en del av det samlade budskapet till Justitiedepartementet i december. I den tredje workshoppen förfinades idéerna.
Trygga zonen
Ibland saknas det riktigt stöd för den nyanlända ungdomen. I Trygga zonen matchas en nyanländ ungdom ihop med en person som kan agera en trygg vän. Personen hjälper ungdomen genom att finnas vid sidan och stötta med vardagliga frågor, men också genom att vara en länk in i till exempel fritidsaktiviteter. Personen har kanske tidigare varit i samma situation som den nyanlända ungdomen, talar samma språk och har en vilja att hjälpa till. Personen anställs av kommunen. Denna idé kommer att testas av Sundbybergs kommun.
Barnahus
Denna idé bygger ut en befintlig struktur. Barnahus är ett befintligt koncept som hjälper brottsutsatta barn att känna trygghet genom ett förhör och en rättslig process. Samma koncept har utforskats inom ramen för labbet. I ett Barnahus får ensamkommande ungdomar en möjlighet till en bedömning av barnets bästa av kompetent personal inom socialtjänst, polis, och psykisk hälsa. Barnets bästa ska bedömas innan barnet ska bestämma sig för att söka asyl, eller om det är bättre för barnet att återförenas med sina föräldrar.
Samverkan mellan aktörer
Samverkan mellan aktörer lyfter det viktiga av att samverka mellan kommuner för att undvika att barn faller in i skuggsamhället. Vad gör vi om barn inte vill flytta till sin anvisade kommun? Det är den problemställning som Socialjouren i Stockholms stad arbetat med. Att samverkan mellan kommuner fungerar är mycket viktigt, särskilt när barnen ska anvisas till en kommun. Socialjouren i Stockholm testar en modell för ett trepartssamtal mellan mottagande kommun, anvisningskommun och barnet. Detta för att barnet ska känna sig tryggt och för att kommunen ska kunna möta barnets behov. Socialjouren i Stockholms stad arbetat med detta för att minimera risker för att barn hamnar i ett skuggsamhälle.
Den holistiska processen
UNHCR menar att över en lång sikt måste en asylprocess utgå ifrån alla barns individuella behov. I den holistiska processen bör barnrättsperspektivet vara utgångspunkten i migrationspolitiken och medvetenheten om att alla barn och unga inte vill söka asyl i Sverige. På lång sikt bör Sverige ta beslut om en barnskyddslag – Kanske ska det finnas ett särskilt barntillstånd till de barn som inte söker asyl?
Starkare engagemang genom att labba
I Child Protection Innovation Lab har UNHCR och Förnyelselabbet bjudit in ett 40-tal aktörer till workshoppar som följt efter varandra för att förbättra mottagningsförhållandena för ensamkommande barn och unga. Förhoppningen har varit att labbprocessen främjar engagemang och vilja till förnyelse som är nödvändiga förutsättningar för att aktivt börja jobba mot önskade förändringar.
Jag som har stått vid sidan om och lyssnat på all input har verkligen fått bevittna processen från sidolinjen. Efter varje workshop har jag känt mig helt slut, men också helt euforisk! Jag har gått därifrån i full beundran av hur Förnyelselabbet lyckats väcka engagemang och vägleda mot resultat så snabbt! säger Connie Tran Hedberg, projektledare för UNHCR.
Testing, testing, testing och rundabordssamtal
Child Innovation Protection Lab går nu in i den sista delen av projektet. Ute i deltagarnas verkliga miljöer kommer idéerna att testas i liten skala. När en idé testas i en verklig miljö får vi insikt i hur idén fungerar i praktiken, om den tas emot av målgruppen och dess utförare på ett sådant sätt vi hoppas på samt att vi får input om hur vi ytterligare kan förbättra idén eller lösningen.
– Detta projekt visar verkligen på att en idé kan vara vag från början men att den genom själva testprocessen blir tydlig. Man behöver inte ha slutprodukten helt klar för att prova och se om det kan släta ut ett problem – och det är en spännande insikt! säger Connie Tran Hedberg, projektledare UNHCR.
I december presenteras projektet vid ett rundabordssamtal tillsammans med Justitiedepartementet. Här kommer deltagarna i testmiljöerna presentera idéerna tillsammans med de insikter och glapp som identifierats under processens gång. Förhoppningen är att Child Protection Innovation Lab leder till en mer holistisk asylprocess.
Om Förnyelselabbet
I slutet av 2017 inleddes diskussioner mellan SVID genom Förnyelselabbet och UNHCR Regional Representation for Northern Europé. Representanter från UNHCR hade under året varit engagerade i Förnyelselabbet, som SVID drev tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för att förbättra situationen för ensamkommande barn i Sverige. Efter årsskiftet blev SVID ägare över Förnyelselabbet som projekt och UNHCR ville jobba vidare med mottagandet av ensamkommande barn i Sverige. Som ett första uppdrag föddes Child Protection Innovation Lab.
