Hur kan man öka produkters fysiska och emotionella livslängd? Leder delade boendemiljöer till minskad energianvändning, och hur kan man uppmuntra lokalt engagemang för att främja hållbar energiomställning på landsbygden? Det kommer några av de nya projekten i Design för energieffektiv vardag att undersöka.

Nu har åtta projekt som ska ta fram smarta lösningar för att minska och effektivisera vår energianvändning fått finansiering inom Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Design för energieffektiv vardag. Programmet har ett tvärvetenskapligt fokus och kombinerar design, beteende och energi.

– Det var ett stort intresse för den här utlysningen och det kom in betydligt fler ansökningar än tidigare, vilket tyder på att programmets fokus är relevant och engagerande. Vi ser att forskning som tar sig an långsiktig beteendeförändring blir allt viktigare och vi tror på styrkan i tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Helena Karresand, handläggare på Energimyndigheten.

Design för energieffektiv vardag utgår från individers och gruppers roll i energisystemet och målet är att projekten ska bidra till en effektivare användning av energi. Det ska vara enkelt att leva energieffektivt och bidra till ett hållbart samhälle.

– Design är en process som utgår från människans behov, vanor och beteenden, där användarperspektivet är i fokus under hela utvecklingen. Om man utgår från en designprocess så säkerställer man att lösningarna som tas fram verkligen kommer att användas och bli framgångsrika, säger Mona Wärdell, projektledare på SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.

Projekten påbörjas under hösten och vintern 2024.

Här är de nya projekten

Det här är alla nya projekt från utlysning 8.

En guide för digital information om energieffektivisering

Projektet kommer att ta fram en guide för hur information till Sveriges hushåll om energieffektivisering bör se ut, för att öka förståelse och motivation. Inom projektet sammanförs kunskaper från psykologi, kognitionsvetenskap, beteendeekonomi och informationsdesign för att förbättra hur informationen utformas.

Projektägare: Linköpings universitet

Projektledare: Per Andersson

Energigemenskaper på landsbygden; en motor för hållbar omställning

Genom att uppmuntra lokalt engagemang och initiativ från gräsrotsnivå ska projektet främja en hållbar energiomställning. Projektet kommer att studera tre olika stora samhällen i Skellefteå kommun och ta fram behovsanpassade modeller för energigemenskaper.

Projektägare: Luleå tekniska universitet

Projektledare: Tobias Vahlne

Nexus för cirkulär design: sammanfoga hållbar produktutveckling, användarbeteende och miljöpåverkan

Hur påverkar användare en produkts resurseffektivitet och miljöpåverkan, och hur kan man kan ta hänsyn till det i utvecklingen och designen av produkten? Det undersöker Nexus för cirkulär design. Projektet kombinerar hållbar produktutveckling, hållbarhetsbedömning och användarcentrerad design.

Projektägare: Chalmers tekniska högskola AB

Projektledare: Sophie Hallstedt Isaksson

Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet

Med agrivoltaiska solparker (AgriPV) kan man producera både mat och solenergi samtidigt på värdefull jordbruksmark. Utseendet kan dock väcka lokalt motstånd. Projektet vill förebygga ett framtida bakslag i opinionen kring solparker på jordbruksmark, och kommer att ta fram framtidsprototyper för att synliggöra normer, visa alternativ och skapa dialog om design av AgriPV i rurala och peri-urbana områden.

Projektägare: Innovation Leadership Group Stockholm AB

Projektledare: Jan Rydén Bonmot

Hushållens energiresiliens i kris och hållbar omställning

Hushållens energiresiliens i Sverige påverkas av osäkerheter som höga elpriser, klimatförändringar och väderrelaterade störningar. Initiativ inom krisberedskap, klimatanpassning och hållbar energiomställning ska stärka hushållens resiliens, men bristande samverkan kan leda till motstridiga effekter. Projektet undersöker hur dessa initiativ kan utformas för att främja ett helhetsperspektiv på hushållens energiresiliens.

Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektledare: Hanna Hasselqvist

Samarbetsbaserade boendemiljöer: Designkvaliteter, delningspraktiker och resurs- och energibesparande beteende

Delade boendeformer möjliggör energi- och resursbesparingar, men det finns en kunskapslucka om det i praktiken leder till ett ändrat beteende hos de boende och därmed minskar resurs- och energianvändningen. En metod kommer att utvecklas och testas för att mäta detta, och resultaten kommer att användas till att föreslå lösningar för omvandling av befintliga flerbostadshus till hållbara boendemiljöer.

Projektägare: Lunds universitet

Projektledare: Ivette Arroyo Baquero

Pantning i offentliga miljöer: Design, beteende och resurseffektivisering

Pantsystemet erbjuder en unik möjlighet att bidra både till ekologisk och social hållbarhet. Även om pantningsgraden är hög i Sverige finns stora utmaningar internationellt. Dessutom ställer nya förordningar i Sverige högre krav på möjligheter till uppsamling av pant i offentliga miljöer. Projektet kommer att utveckla verktyg för att påverka beteende som ökar uppsamlingen av pant i offentliga miljöer, ökar donationer till social hållbarhet, och som bidrar till ökad resurseffektivitet både nationellt och internationellt.

Projektägare: Högskolan i Gävle

Projektledare: Patrik Sörqvist

Cirkulär produktdesign för resurs- och energieffektiv hemelektronik​

Projektet undersöker hur hemelektronik kan designas ”rätt från början” för att produkter ska hålla länge och vara en del av ett cirkulärt kretslopp. Det handlar om att skapa incitament hos alla parter för ett cirkulärt system, med produkter som kan repareras och uppgraderas. Projektet undersöker också hur man kan öka den emotionella hållbarheten, det vill säga den känslomässiga kopplingen till användaren, att användaren ska vilja behålla sin produkt länge.

Projektägare: Lunds universitet​

Projektledare: Anders Warell