Avslutade projekt
Kreativa företag
Syftet med projektet var att stötta kvinnliga företagare inom den kreativa näringen, och vände sig i första hand till nyföretagare och erbjudit stöd i form av rådgivning, utbildning, nätverk och mentorskap.
Projektet Kreativa företag var ett samarbetsprojekt mellan SVID, Sveriges Designer, Svenska Uppfinnareföreningen, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare och Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. Projektet startade under hösten 2008.
Mål att bidra till att bryta manlig dominans inom ny – och småföretagande
Projektet skulle förbättra förutsättningarna för kvinnors ny- och egenföretagande inom kreativa yrken och därigenom bidra till regional arbetsmarknadsutveckling och till att bryta den befintliga manliga dominansen inom ny- och småföretagande. De 41 kvinnor som ingick i projektet fick nödvändiga teoretiska och proaktiska kunskaper för att starta ett eget företag. Endast 3 av dem är arbetslösa efter projektet (ur utvärderingen 2008).
Syfte och mål
Projektet syftade till att förbättra förutsättningarna för kvinnors ny- och egenföretagande inom kreativa yrken och därigenom bidra till regional arbetsmarknadsutveckling och till att bryta den befintliga manliga dominansen inom ny- och småföretagande.
Syftet var också att utveckla gränsöverskridande nätverk för samverkan inom de kreativa branscherna vilket medför strukturpåverkan som gynnar den ekonomiska och social utvecklingen i Stockholmsregionen.
Projektet hade som ett tydligt mål att öka andelen kvinnliga företagare inom den kreativa sektorn genom deltagande från minst 38 kvinnor ett omfattande stöd i starta-eget-processen samt att ge cirka 200 ytterligare företag ökade kunskaper inom viktiga områden inom företagande.
Genomförande
Projektet Kreativa Företag genomfördes med start hösten 2005 och slut sommaren 2007. Två grupper med ca tjugo deltagande kvinnliga företagare eller blivande företagare har deltagit i projektet.
Deltagarna har erbjudits projektet genom AF-Kultur Östra i Stockholm. Genom projektet upplägg har vi även kunnat erbjuda ytterligare ca 200 personer (företrädesvis kvinnor) att delta på ett antal ”öppna” föreläsningar.
Projektpedagogiken har byggt på en blandning av teoretiska kunskaper, praktiska exempel och övningar, eget- och grupparbete, personlig utveckling och praktiskt nätverkande. Ur deltagarperspektiv har samverkan ingått som en naturlig del i utbildningen bla genom ett integrerat koncept för affärsnätverkande. Samverkan har vidare varit en bärande del i projektgenomförandet genom ett unikt samarbete mellan de dominerande organisationerna inom branschen.
Samarbete i projektet har skett mellan i första hand SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), Svenska Uppfinnareföreningen (SUF), Sveriges Designer, (KIF) Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) samt vidare med Stockholms Stad och Transit på Konstfack.
Projektledare har varit Thomas Holmström, SVID.
Resultat
Det viktigaste resultatet är att 41 kvinnor (kvantitativt mål 38 kvinnor) fått nödvändiga teoretiska och praktiska kunskaper för att starta ett eget företag och att endast 3 av dessa är helt arbetslösa efter projektet.
Andra viktiga resultat är ett bestående samarbete mellan bakomliggande organisationer samt att flera av deltagarna på eget bevåg startat ett affärsnätverk efter den modell som förmedlats i projektet och givetvis att de flesta av deltagarna faktisk startat egna företag eller innehar annan försörjning. Detta var en tydlig kvalitativ målsättning för projektet.
Vad har fungerat bra?
Resultatet av projektet kan bara beskrivas som enastående. Av ursprungliga 41 arbetslösa deltagare var, sex månader efter projektets avslutande, endast tre personer arbetslösa och tre personer innehade timanställning. 12 personer är avaktualiserade, resterande personer driver eget företag.
Vad har fungerat mindre bra?
Projektet har inte kunnat erbjuda kvalificerade föreläsare i den omfattning som planerades i den ursprungliga ansökan pga mindre bidrag än beräknat. Vidare gjorde det kravet på eget engagemang i planeringen av respektive deltagares företagsstart att vissa av deltagarna drabbades av motivationsproblem under genomförandet av den första gruppen. Vissa delar som betonades i den ursprungliga ansökan fick pga minska finansiering tonas ner vilket givetvis påverkade genomförandet. Detta gäller i första hand mentorskap och coaching.
Bieffekter av projektet är ett KREATIVA FÖRETAG etablerats som varumärke för bakomliggande organisationers samverkan kring företagande.
Mål-3 programmets genomgående teman
Ökad jämställdhet och stöd till kvinnligt nyföretagande är det ena temat som beaktats i detta projekt.
I Stockholms regionala tillväxtprogram betonas vikten av att främja kvinnors företagande och att skapa förutsättningar och miljöer där kvinnors entreprenöriella egenskaper kan tas tillvara och utvecklas. Ett mål i tillväxtprogrammet är att öka antalet kvinnor som startar företag från 32% till 40% under tiden 2004-2007.
Ny sysselsättning och regional utveckling är det andra temat i projektet.
Projektet har aktivt verkat för att fånga upp, uppmuntra, stödja och kompetensutveckla arbetslösa kvinnor inom målgruppen samt att bidra till att kvinnor som redan tagit steget in i egenföretagande får tillgång till stödjande åtgärder för att utveckla sina idéer och sina företag.
Innovativa inslag
Det unika med projektet är dels att de dominerande aktörerna inom branschen i samarbete fått planera, genomföra och stödja de egna medlemmarnas utveckling som företagare. Detta har medgett att innehåll och upplägg kunnat skräddarsys till de speciella behov som råder inom kreativt företagande och dels att projektet framgångsrikt implementerat affärsnätverkstänkandet hos deltagarna som på eget initiativ fortsatt med nätverksarbetet efter utbildningen och också involverat andra företag än de som deltog i projektet.
Regional utveckling och varaktig förändring
Projektet har i sin helhet genomförts som en prioriterad del av det regionala tillväxtprogrammet (RTP), se vidare skriften Design som utvecklingskraft 2005 utgiven av SVID.
Genomförandet av projektet har, trots att de ingående organisationerna saknar löpande finansiering inom området, bidragit till ett löpande samarbete i syfte att stödja företagande i branschen.
Ekonomiskt utfall
Projektet har, trots att projektet endast beviljades ca 40% av sökt bidrag, genomförts till en kostnad som understiger budget med drygt 100 000 kr.
Projektägare
Projektägare var:
