15. Anpassa metoden till budgeten

Ni kanske vill använda er av erfarenhetsbaserad co-design (EBCD) men funderar på vilka resurser som behövs och om ni har råd med det. I detta avsnitt går vi igenom vilka delar som är obligatoriska och vilka delar man kan anpassa till budgeten.

EBCD är inte en metod som man måste följa slaviskt. Känn er inte begränsade av metoden men kom ihåg att det är värdefullt att hålla fast vid vissa centrala inslag som patient- och brukarerintervjuerna och samarbetet mellan patienter/brukare och personal. Det är dessa inslag som bidrar till att ni kan identifiera problemen och utveckla lösningar. Med det sagt är det ändå möjligt att kringgå detta genom att antingen skapa en nedbantad version av EBCD eller att skapa en annan typ av projekt som enbart baserats på EBCD.

Det mest resurskrävande inslaget i projektet är de filmade intervjuerna med patienterna/brukarna och klippningen av filmerna. Det är dock detta som är själva kruxet, för om man utesluter den klippta versionen av patient- och brukarfilmerna kan det inte sägas handla om erfarenhetsbaserad co-design. Filmen är ett kraftfullt verktyg för att bestämma prioriteringar, motivera personalen och ge patienterna/brukarna en röst. Den gör det möjligt för patienterna/brukarna att vara sina egna budbärare, istället för att någon talar å deras vägnar. På film är patienterna/brukarna också mer öppenhjärtiga om sina erfarenheter än de annars skulle vara.

Att tänka på

  • Kostnaden för projektet kommer att bero på vilka moment som ingår.
  • Observationsstadiet skapar mervärde för projektet men det är inte nödvändigt. Tänk dock på att det är ett kostnadseffektivt sätt att få värdefulla insikter och att det är ett sätt att rekrytera deltagare till projektet.
  • Man kan spara pengar genom att undvika att använda externa resurser för filmning och intervjuer. Kanske är det någon inom er organisation som har dessa kunskaper eller som är villig att lära sig.
  • Det är viktigt att personalens röst blir hörd. Detta måste dock inte ske genom enskilda intervjuer. Man kan istället genomföra en gruppintervju på ett personalmöte.
  • Arbetsgrupperna, de så kallade co-designgrupperna, är en viktig och relativt kostnadseffektiv del av EBCD-metoden. Eftersom det inte kostar så mycket att hålla igång dessa grupper ska man undvika att skära ner på dem eftersom det kan ha negativa konsekvenser för hela projektet. Om man väljer en nedbantad EBCD-version och ett område redan har identifierats för förbättringar kan man sätta samman en enda co-designgrupp som fokuserar på det området.
  • Det kan vara svårt att leda flera co-designgrupper parallellt. Man kan istället välja att ha en referensgrupp med patienter/brukare som möts regelbundet och som personalen kan rådfråga i takt med att förbättringsarbetet fortskrider. Se bara till att patienternas/brukarnas röst inte går förlorad i processen.
  • Nyckeln till att få "avkastning på investeringarna" är att se till att personalen redan på ett tidigt stadium är med på noterna. Det gör det troligare att de förändringar som önskas troligen kommer att genomföras och oavsett hur mycket tid, pengar och känslor som investerats i projektet så kommer resultatet att bli positivt.

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev

 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40