Dela sida

Fem röster om design och destination

Kan en ort i kris att leva upp och hitta nytt fokus med hjälp av design? Absolut, enligt samtliga tillfrågade i den här enkäten. Designer kan visa på verktyg som får alla invånare och beslutsfattare på en ort att dra i samma riktning. Designer och designforskare kan inspirera till nytänkande. Och då handlar det inte om turism utan om attraktionskraft på flera olika nivåer i samhället

Intervjuerna kommer från Design Research Journal nr 1, 2014.

Flera av landets regioner står inför stora strukturomvandlingar, bland annat småländska Glasriket. Kan design och/eller designforskning användas som utveckligskraft i sådana lägen?

Sara Hyltén-Cavallius, lektor vid Institutionen för design, Linnéuniversitetet

- Designforsknning är i sin linda och arbetar med att hitta sin väg i den akademiska världen. I mötet med traditionell forskning ser vi spännande utveckling av både design och akademin och omgivande samhälle.

Daniel Byström, Byström Design och ordförande i Sveriges Designer

- Ja, absolut!

Stefan Moritz, chef för avdelningen Service Design, Veryday

- Ja. Design och designforskning är kritisk; det hjälper till att minimera risken för fel, göra projekt mer framgångsrika och i sista hand förbättra livskvalitet och ge ekonomiska resultat. Tjänstedesign innebär ett nytt tankesätt och skapar möjligheter att få tvärfunktionella team att arbeta tillsammans för att skapa en bättre framtid.

Iréne Stewart Claesson, designstrateg, industridesigner, vd för Lots

- Ja definitivt. Då designmetoder utgår från människors verklighet ställt mot vad som sker i ett större omvärldsperspektiv så öppnar det upp för att se utvecklingspotential.

Olle Lundberg, industridesigner, vd för LundbergDesign

- Ja, absolut, men den totala utvecklingskraften blir nog störst om man samverkar med andra kompetenser.

På vilket sätt kan man använda design?

Sara Hyltén-Cavallius

- Design är ett praktiskt ämne som oftast arbetar i projektform med processer som kan vara inkluderande. Förmågan att gå in förutsättningslöst och se vilka möjligheter som finns hoppas jag kan leda till bärkraftiga förslag och lösningar.

Daniel Byström

- Regional utveckling med design handlar om att engagera berörda intressenter, människor från alla nivåer i samhället, och arbeta i en process osm leder fram till gemensamma visioner utifrån de utmaningar som man tillsammans står inför. I grund och botten sker arbetet efter designprocessens grundprinciper där designern tillför en tillämpad kreativ kompetens i alla steg från research, analys och utvärdering, till konceptutvecklin och slutligen test och kommunikation av lösningar. Design hjälper till att ta tillvara på den gemensamma kreativa förmågan i samhället, skapar en ökad drivkraft och samlar mnniskors kunskaper och erfarenheter. Arbetet sker interdisciplinärt och präglas av samverkan. Det är fantastiskt inspirerande att vara delaktig i de denna typ av processer. Genom att studera designprojekt som involverar samhällsengagemang kan nya metoder utvecklas och värderas. 

Stefan Moritz

- Den viktigaste frågan i destinationssammanhang tycker jag är "vad skulle kunna vara intressant för vårt område i framtiden? Även omdet kan behövas ett utifrånperspektiv på saken fungerar lösningarna bara om de är rotade i regionen och samhället. 

Destinationsutveckling måste handla om att återskapa en bild av områdets blomstringsperiod. Det handlar inte bara om turism. Det handlar om attraktionskraft. Att använda sig av speciellt tjänstedesign är väldigt bra när man ska förstå vad det är att människor vill och behöver i framtiden, speciellt om gäller något som man inte kan äga eller hålla i handen. Destinationer kan betraktas som tjänster om du så vill. 

Designen är en process över tid. Användarna måste kartläggas, engageras och  de behöver få ta ansvar och skapa mervärde. Destinationer är plattformar. De medlar mellan olika aktörer. Design innebär att förstå hela systemet och lägga fram lösningar istället för förbättringar. Men det handlar också om att våga se in i framtiden och tillsammans föreställa hur den mest önskvärda framtiden skulle kunna se ut.

Iréne Stewart Claesson

- Designprocessen är positiv. Vi talar om behov istället för problem, ser möjligheter i det som ofta ses som begränsningar. Istället för att utgå från tidigare lösningar så börjar man med att ringa in vad man vill uppnå. Det kan handla om stolthet eller annat värdeskapande likaväl som funktionella behov. 

I en forskningsrapport jag läste stod det om att en teknisk utvecklingsprocess startar med att bestämma slutprodukt men att vägen dit kan vara relativt ostrukturerad. Detta mer tekniska förhållningssätt genomsyrar många samhällsorganisationer och företag. En kreativ utvecklingsprocess däremot leder strukturerat framåt även om slutresultatet inte är bestämt till att börja med. Processen lämnar öppet för utforskning av helt nya lösningar.

Detsamma gäller designmetodikens förhållningssätt. Den kan resultera i förslag som både handlar om tjänster, systemlösningar, relativt komplexa upplägg och kombinationer av satsningar som involverar ett stort antal olika intressenter. Och det passar väldigt bra när vi talar om städer och regioners framtida utvecklingsmöjligheter.

Olle Lundberg

- Jag ser gränsöverskridande arbeten som en förutsättning för att strukturomvandlingsprojekt ska lyckas, samarbete mellan arkitekter, samhällsplanerare, ingenjörer med flera.

Är det rentav möjligt peka på ett eller flera lyckade exempel?

Sara Hyltén-Cavallius

- Textilhögskolan i Borås. Där har man använt just forskning kring bland annat smarta textilier för att vända en nedåtgående spiral i regionen till framgång. Gruppen som arbetar med utveckling av Glasriket har också besökt Grythyttan för att titta på ett annat lyckat exempel.

Daniel Byström

- Jag är just nu verksam i ett projekt i Utah, USA där vi arbetar med design för regional utveckling i små samhällen. Det handlar om att se till hur dessa samhällen kan bli mer hälsosamma ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, och hur livskvaliteten kan förbättras för de som bor och verkar där. Vi ser våra lösningar som pågående dialoger med samhället och att vår roll som designer är underlätta förändringar. Vi hjälper till att definiera framtiden. Det känns som ett väldigt stimulerande projekt. Precis som i tidigare erfarenheter av att arbeta med just små samhällen så finns här ett starkt engagemang och mycket vilja hos invånarna att ta tillvara på.

Stefan Moritz

- Index i Danmark började som formgivningstävling och skapade en rörelse som handlade om att förbättra livet genom design. Mycket inspirerande. Destinationsvarumärket Scandinavian Islands startade en mycket intressant resa. Jag jobbade med dem ett tag men vet inte hur långt de kom. Ishotellet i Jukkasjärvi har blivit en kliché, mycket turistinriktat, men det är ändå ett bra exempel. 

Den oberoende forsknings- och konsultbyrån Multiplicities i Berlin ligger också i framkanten mellan kreativ ekonomi, stadsutveckling och beslutsfattande. Finska Lapland Center of Expertise for the Experience Industry (LEO) gör mycket intressant trots att fokus ligger på turism. 

Jag vill också säga att Silicon Valley är ett utmärkt exempel på ett område som fått en alldeles speciell position. Och det finns många fler förstås.

Iréne Claesson Stewart

- Jag är inte så uppdaterad på vad som gjorts i Sverige ifråga om regional uteckling men det är uppenbart att regioner har en mycket större öppenhet och förståelse för tjänsteperspektivet och intresse för att arbeta med sina värden och sin potential som destination. 

Redan på 1990-talet var jag själv involverad i ett utecklingsarbete med bland annat Olofströms kommun kring hur orten skulle kunna bli mer attraktiv att bo och arbeta i. Men då var ingången att vi initialt var tillfrågade att ta fram en souvenir (!) för Olofströms kommun, vilket från vår sida då snabbt ledde till frågor som "Varför ska man besöka Olofström??" och "Vem har anledning att göra det?" Ett till synes kritiskt ifrågasättande men som i sin tur ledde till riktigt intressanta förslag kring besöksnäring baserade på den rika mångfad av nationaliteter och kulturer som finns där och allt som det tillför.

Olle Lundberg

- Ja det finns väl flera, ta hamnen i Malmö som exempel. Från att vara ett område med tung varvsindustri till att bli ett område med högskola, hightechföretag och spännande bostäder. Ett område som sprudlar av liv och framtidstro. Insiktsfullt av staden att lägga högskolan mitt i, det skapar liv och rörelse i hela området. Spännande arkitektur som ger en tydlig inriktning och prägel på hela Malmö.

Vilken är den största utmaningen sett ur ett designperspektiv när det gäller "destinationsdesign" - och då självklart på ett bredare fält än bara turistnäringens?

Sara Hyltén-Cavallius

- Jag tycker det är bra och spännande att man arbetar med inkluderande arbetssätt för att få med sig en störe grupp och skapa förandring på orten. Största frågan r ju hur vi skapar långsiktighet där projektet inte rasar ihop efter att projektstöd upphört. Ur min synvinkel handlar det om politik. Ska hela Sverige leva?

Daniel Byström

- Den största utmaningen är att skapa delaktighet hos alla som kan vara intressenter. För att skapa riktigt bärkraftiga resultat måste gemensamma drivkrafter finnas hos alla som bor och verkar på platsen som ska utvecklas. Alla bör sträva efter att tillsammans skapa en attraktiv helhetsupplevelse av destinationen. Upplevelser förmedlas genom alla sinnen. Samtidigt är det ofta viktigt att bevara det unika, genuina och äkta. Destinationen utvecklas genom att skapa gemensamma visioner och framhålla exempel på uttryck som alla förstår och samlas runt. En satak identitet kan vara en bra utgångspunkt för en destination, men därefter är det också många fler lager som är avgörande för helhetsupplevelsen.

Stefan Moritz

- Den största utmaningen jag ser är effektivt samhällsdeltagande. Inte minst därför är det viktigt att skapa en konkret vision som är förankrad i det lokla området och som människor känner att de är en del av. Särskilt i Sverig där människor är mycket ödmjuka är det viktigt att våga ha stora drömmar.

Design kan vara oerhört användbart för att visualisera önskvärda framtidsscenarier där ett systemtänkande ingår. Inte för att stadsplaneriare inte har använt design i det förflutna och inte försökt att kommunicera med och engagera det lokala samhället. Men den verkliga utmaningen är att göra det möjligt för alla att utforma framtiden tillsammans. Designer måste vara de som möjliggör och tillhandahåller verktyg men också de som inspirerar och tänker nytt.

Iréne Claesson Stewart

- Om vi talar om regional utveckling så är det att få många olika näringar att dra i samma riktning så helhetsvisionen uppfylls och den ena aktören stärker den andra.

Det behövs resurser och tid för detta och någon som håller samman initiativet. Det handlar ju trots allt ofta om företag som ska tjäna pengar för att kunna leva och verka, men samtidigt behöver vara del av en större helhet och förstå hur de kan  gynnas var och en genom en gemensam övergripande strategi. Och att dessutom ha nödvändig infrastruktur, vilket kan kräva resurser regionalt och nationellt lobbyarbete.

Olle Lundberg

- Projekten kräver stor insikt i och förståelse för hur olika processer går till i kommuner, landsting, städer med mera. Detta är grundläggande för att man ska kunna driva de olika projekten. 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev

 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40